Å vad jag är stolt över Liam! Imorse tågade vi ner på dagis, satt med honom en stund i sandlådan, drog oss undan & iakttog honom lite sedan fick en av oss (Ronny blev det den här gången) gå & vinka hejdå. Det skall vara konkret så han är med på noterna. Han brydde sig knappt utan fortsatte leka med sitt. Därefter gick jag & Ronny hem & blev tillsagda att hörde vi inget skulle vi komma tillbaka till klockan halv ett. Så i cirka 3 timmar var vi helt göralösa! Det kändes verkligen skumt att få så mycket tid med lugn & ro.

 

Väl tillbaka låg han fortfarande och vilade (!) med resten av barnen. Helt otroligt att han även lyckades somna, det trodde jag inte då vi blivit tillsagda dagen innan att ha med vagnen ifall dom behövde söva ner honom i den. Allt hade gått kanonbra!

Däremot berättade ju dom för oss att barnen bearbetar saker oftast när dom sover, så han kan sova lite oroligt en tid & det fick Ronny märka av ikväll när jag var iväg med Sara en stund. Han har tydligen vaknat till två gånger & varit lite ledsen men somnat om fort när han fått kramas lite. Men återigen, vad jag är stolt över honom, min duktiga kille! ♥